16 APRIL

Den 16 april slutade vi vårtermin på biblioteket med ett möte tillägnat Rymddagen. För 55 år sedan 

förhärligade Jurij Gagarin vårt land. ”I en rymdraket som hette Vostok var han den första på planeten som kommit till stjärnorna” – står det i en dikt. Det tog 108 minuter för Gagarin att flyga omkring Jorden. De minuterna var viktiga för den följande utforskningen av rymden. Det krävde ett stort mod. Innan färden var Gagarin en vanlig ung man från en vanlig familj som bodde i en sovjetisk by. Nu är han en rysk hjälte. Många platser i världen heter efter honom och på månen finns det en medalj med hans bild.

 

 

Vi pratade om vad rymden är. Några barn berättade hur de kan föreställa sig rymden. De sa att den består av stjärnor, planeter, galaxer, satelliter, kometer, asteroider, meteorer och meteoriter. Barnen fick höra berättelser om den tunguska meteoriten, UFO och rymdsonden Voyager. Barnen tittade på bilder av galaxer, solsystemet, UFO, kosmodromer, raketer, kosmonauter och astronauter.

 

 

Vi betraktade närmare solsystemet och förklarade varför ”bara Jorden är lämplig för att leva på”. På ett lekfullt sätt flög vi till rymden. Några av barnen spelade planeterna i solsystemet och visade sina platser och hur de rör sig relativt solen. Förutom verbala gjorde vi lite gymnastiska uppgifter. I slutet av mötet sa vi hejdå. Alla hoppas att träffas igen i september.    

 

Text och bild Olga S.

Översättning Ekaterina V.

 


5 APRIL

Den 5 april hölls en rysk-svensk litteraturkväll på ABF i Norrköping. Det var den rysktalande föreningen Privet som organiserade kvällen. Under kvällen pratade vi om hur viktigt det är att utveckla samförstånd, solidaritet och samarbete bland människor. Vi diskuterade om rollerna av de som jobbar inom kultur- och litteraturområde.

 

 

Författaren, Melker Garay, var inbjuden till kvällen. Han är en medlem av det svensk-chilenska författareförbundet. Han har många intressen och kan 5 språk vilket hjälper honom att få kontakter med människor från olika länder, förstå inte bara deras åsikter utan också egenskaperna av deras kultur och livsstilar. Melker är intresserad av teologi och filosofi vilket visas i hans böcker.
Garays bok ”Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningar” har blivit översatt till ryska och publicerad i Ryssland.

 

 

Åtta berättelser från boken ”Råttan” har publicerats i den ryska tidskriften ”Utländsk litteratur”. Till några av berättelserna skrevs musik. En av kompositörerna är vår landsman, David Tigranov. Efter berättelsen ”Brunn” filmades en tecknad film som vi tittade på under kvällen. Dessutom fick vi lyssna på en musikalisk tolkning av berättelsen ”Apan” och tittade på en kort film om Maskinen med rysk textning. David och Asjot spelade några verk av svenska och ryska kompositörer på violin och dragspel.

 


Från intervjun med Melker Garay fick vi lära oss om varför han tycker om ryska författarna, Dostoevskij och Paustovskij, och teologiämnet. Han berättade att studenterna som han träffade detta år på de ryska universiteten, MGU och MGGU, har stora litteraturkunskaper.
David och Margarita läste ett kapitel som kallas ”Sanning” från en av Garays böcker. På en av teatrarna i Norrköping sätts en pjäs upp efter en av Garays böcker. De kvällsgästerna som hade sett pjäsen utbytte erfarenheter.

 

 

Både ryska och svenska gäster deltog i diskussionen. Efter intervjun bjöd författaren till ett bord dukat med smörgåstårtor.

 

Text och bild Olga S.

Översättning Ekaterina V.

 

 

 

 


BIBLIOTEKSTRÄFF MED BARN

Den 20 februari och 19 mars hölls biblioteksträffar för barn. Den första var tillägnad Kornej Tjukovskijs verk. Barnen fick lära sig om författarens liv inklusive att han tyckte mycket om barn, och om en barnklubb i Peredelkino. Klubbaktiviteterna direktsändes som ett radioprogram. Barn och vuxna tycker om Tjukovskijs roliga dikter. Karaktärerna från ”Mojdodyr”, ”Tarakanisje”, ”Fluga-tsokotuha”, ”Ajbolit” och ”Barmalej” trycktes på frimärken. I en barnpark i Vitryssland finns det Mojdodyrmonument. Författaren fick många belöningar för sina verk och hederstiteln ”Litteraturdoktor” i Oxford. På mötet läste vi två av hans verk, ”Mojdodyr” och ”Ajbolit”. Efter ”Ajbolit” arrangerade vi ett rollspel. Barnen lyssnade på berättelsen och botade djurleksaker med hjälp av en låtsasmedicin.  

 

 

På träffarna bekantar barn sig med Rysslands årsdagar. Den här gången pratade vi om dagen för moderlandets försvarare.

 

 

Mötet i mars var tillägnad vårens början. Vi pratade om vårens kännetecken och vårfåglar. Rollen som våren spelade Matrjosjka som berättade om våren och vad som händer med naturen under vårtiden. Barnen tittade på olika träd och hur de ser ut på våren. Eftersom man firar kvinnodagen och maslenitsa i mars, lästes dikter och berättelser om mamma, t.ex. en saga om en igelkott som gratulerade sin mamma. Man fick lära sig om Maslenitsa firandet i Stockholm och tittade på bilderna från festen. Barnen dansade ringdanser och karuseller, lekte och lyssnade på folksånger och tjastusjkor. Jag tycker att sådana aktiviteter är viktiga för bevarande av modersmål och traditioner, för att förbättra kunskapen om naturen och om Ryssland.

 

Text och bild Olga S.

Översättning Ekaterina V.

 


MASLENITSA

”Smörmaslenitsa, smörveckan, 

Vi har ätit många pannkakor och kan knappt gå!”

 

Den 12 mars fick man höra den här sången på Kungsgårdstorget. Den här dagen arangerade det ryska riksförbundet i Sverige en slavisk festival ”Maslenitsa” i Stockholm. Maslenitsa är en rysk folklig högtid. På torget fanns det pannkakor, en marknad, roliga pajaser, Baba-Jaga, Kikimora, Björnen och Kon, Våren och en färgglad karusell. Festivalen samlade många gäster. Man dansade ringdanser och sjöng tjastusjkor och dansvisor. Det var högljutt och roligt.

 

I konserten deltog många artister från olika svenska städer inklusive våra representanter från Privet. Vi var väldigt aktiva. Matrjosjka kören sjöng bl.a. ”Moskva med gyllene kupoler”, ”Glad kadrilj”, ”Filtstövlar”. Särskilt tyckte man om ”Maslenitsa” sången. Dessutom sjöng vi ”Ah, du, förstugan”  och olika tjastusjkor. Björnen och Kon dansade till ”Kalinka”.

 

 

Dessutom visade våra deltagare en kostymföreställning där Baba-Jaga och hennes väninna, Kikimora, försökte att förstöra firandet men Våren kom och räddade festen. Föreställningen var ganska kort men lätt att minnas. Firandet avslutades med den traditionella dockbränningen vilket symboliserar att vintern sluter och våren kommer. 

 

Jag vill tacka Asjot Aleksanjan för hans härliga ackompanjemang. Alla som deltog i konserten gjorde sitt bästa. Självklart har repetitionerna och andra förberedelser tagit mycket tid. Alla var nervösa, men allt det var värt det.     

 

Text och bild Margo

Översättning Ekaterina V.

 


MASLENITSA I STOCKHOLM

Den 12 mars deltog Matrjosjka kören i den slaviska festivalen ”Maslenitsa 2016” i Stockholm. Festivalens deltagare vara aktiva, de lekte, dansade ringdanser och tog bilder med Björnen och andra sagokaraktärer.  

 

 

Firandet ordnades på ett väldigt bra sätt. Stor uppmärksamhet ägnades åt både artisterna och gästerna. På festivalen fanns det kiosker med suvenirer och olika maträtter inklusive pannkakor som förknippas med maslenitsa. Dessutom deltog dansgrupper från Serbien och slaviska sånggrupper, som kommit från olika svenska städer, i festen.

 

 

Hedersgästen på festivalen var Rysslands ambassadör. Det var trevligt att höra hans gratulationer och lyckönskningar.

Festivalen avslutades med den traditionella dockbränningen och karusellen. Man fick höra många folkvisor och tjastusjkor samt titta på folkdanser. Vi tackar arrangörerna för festivalen.   

 

Text och bild Olga S.

Översättning Ekaterina V.

 


RSS 2.0