Den 20 februari och 19 mars hölls biblioteksträffar för barn. Den första var tillägnad Kornej Tjukovskijs verk. Barnen fick lära sig om författarens liv inklusive att han tyckte mycket om barn, och om en barnklubb i Peredelkino. Klubbaktiviteterna direktsändes som ett radioprogram. Barn och vuxna tycker om Tjukovskijs roliga dikter. Karaktärerna från ”Mojdodyr”, ”Tarakanisje”, ”Fluga-tsokotuha”, ”Ajbolit” och ”Barmalej” trycktes på frimärken. I en barnpark i Vitryssland finns det Mojdodyrmonument. Författaren fick många belöningar för sina verk och hederstiteln ”Litteraturdoktor” i Oxford. På mötet läste vi två av hans verk, ”Mojdodyr” och ”Ajbolit”. Efter ”Ajbolit” arrangerade vi ett rollspel. Barnen lyssnade på berättelsen och botade djurleksaker med hjälp av en låtsasmedicin.  

På träffarna bekantar barn sig med Rysslands årsdagar. Den här gången pratade vi om dagen för moderlandets försvarare.

Mötet i mars var tillägnad vårens början. Vi pratade om vårens kännetecken och vårfåglar. Rollen som våren spelade Matrjosjka som berättade om våren och vad som händer med naturen under vårtiden. Barnen tittade på olika träd och hur de ser ut på våren. Eftersom man firar kvinnodagen och maslenitsa i mars, lästes dikter och berättelser om mamma, t.ex. en saga om en igelkott som gratulerade sin mamma. Man fick lära sig om Maslenitsa firandet i Stockholm och tittade på bilderna från festen. Barnen dansade ringdanser och karuseller, lekte och lyssnade på folksånger och tjastusjkor. Jag tycker att sådana aktiviteter är viktiga för bevarande av modersmål och traditioner, för att förbättra kunskapen om naturen och om Ryssland.

Text och bild Olga S.

Översättning Ekaterina V.

”Smörmaslenitsa, smörveckan, 

Vi har ätit många pannkakor och kan knappt gå!”

Den 12 mars fick man höra den här sången på Kungsgårdstorget. Den här dagen arangerade det ryska riksförbundet i Sverige en slavisk festival ”Maslenitsa” i Stockholm. Maslenitsa är en rysk folklig högtid. På torget fanns det pannkakor, en marknad, roliga pajaser, Baba-Jaga, Kikimora, Björnen och Kon, Våren och en färgglad karusell. Festivalen samlade många gäster. Man dansade ringdanser och sjöng tjastusjkor och dansvisor. Det var högljutt och roligt.

I konserten deltog många artister från olika svenska städer inklusive våra representanter från Privet. Vi var väldigt aktiva. Matrjosjka kören sjöng bl.a. ”Moskva med gyllene kupoler”, ”Glad kadrilj”, ”Filtstövlar”. Särskilt tyckte man om ”Maslenitsa” sången. Dessutom sjöng vi ”Ah, du, förstugan”  och olika tjastusjkor. Björnen och Kon dansade till ”Kalinka”.

Dessutom visade våra deltagare en kostymföreställning där Baba-Jaga och hennes väninna, Kikimora, försökte att förstöra firandet men Våren kom och räddade festen. Föreställningen var ganska kort men lätt att minnas. Firandet avslutades med den traditionella dockbränningen vilket symboliserar att vintern sluter och våren kommer. 

Jag vill tacka Asjot Aleksanjan för hans härliga ackompanjemang. Alla som deltog i konserten gjorde sitt bästa. Självklart har repetitionerna och andra förberedelser tagit mycket tid. Alla var nervösa, men allt det var värt det.     

Text och bild Margo

Översättning Ekaterina V.

Den 12 mars deltog Matrjosjka kören i den slaviska festivalen ”Maslenitsa 2016” i Stockholm. Festivalens deltagare vara aktiva, de lekte, dansade ringdanser och tog bilder med Björnen och andra sagokaraktärer.  

Firandet ordnades på ett väldigt bra sätt. Stor uppmärksamhet ägnades åt både artisterna och gästerna. På festivalen fanns det kiosker med suvenirer och olika maträtter inklusive pannkakor som förknippas med maslenitsa. Dessutom deltog dansgrupper från Serbien och slaviska sånggrupper, som kommit från olika svenska städer, i festen.

Hedersgästen på festivalen var Rysslands ambassadör. Det var trevligt att höra hans gratulationer och lyckönskningar.

Festivalen avslutades med den traditionella dockbränningen och karusellen. Man fick höra många folkvisor och tjastusjkor samt titta på folkdanser. Vi tackar arrangörerna för festivalen.   

Text och bild Olga S.

Översättning Ekaterina V.

Den 24 januari tittade vi på baletten ”Så tuktas en argbigga”, direktsänt från Bolsjojteatern. Baletten sattes upp efter komedin av William Shakespeare. Komedin handlar om svårigheter i förhållandet mellan halsstarrig Katarina och hennes fader, hennes syster Bjanka och hennes fästman och senare, Petruchio. Både Katarina och Petruchio har starka personligheter men kärlek avväpnar dem.     

Varje karaktär visar sin egen stil i dansen. Alla dansörer visade stor talang. Dansstegen var underbara och väckte många starka känslor hos publiken.  

Koreografen var Jean-Christophe Maillot, en känd konstnärlig ledare av Ballet Russe de Monte Carlo. Musikfragment från D. Sjostakovitjs verk har använts i baletten. Enligt Maillot är Sjostakovitj ”hela universum”. Det finns så mycket passion i hans musik! Dessutom lyssnade vi på intervjuer med Maillot och Sergej Filin, en konstnäring ledare av Bolsjojteatrn.

I Cnemahallen känns det nästan som på Bolsjojteatern. På den stora skärmen kan man inte bara se rörelser utan också karaktärernas känslouttryck.    

Text Olga S.

Översättning Ekaterina V.

Den 23 januari hölls på biblioteket ett möte med barn som kallades ”Roliga författares skola” och var tillägnat barnboksförfattare. Barnen bekantade sig med verken av S.Marsjak, A.Barto och I.Akimusjkin. Marsjak började skriva dikter när han var 4 år gammal, och poem när han var 12. Läraren i litteratur på gymnasiet kallade honom en begåvad pojke. Han kunde flera språk och översatt från hebreiska, engelska och kinesiska.    

Marsjak skrev poem, ballader, visor, ramsor, sonetter och gåtor. På mötet läste vi hans dikter om vinter och spelade rollspel efter dikten ”Den randiga med morrhår”. Vi hade en randig tigerunge istället för kattunge. Akimusjkins bok ”De är alla katter” berättade om alla djur i familjen kattdjur. Vi bestämde att en tigerunge skulle passa bra för kattunges roll. En efter en lade barnen den på ett fjäderbolster, lade mjuka kuddar under hans öron, men tigerungen gjorde allt på sitt eget sätt. Barnen tyckte mycket om aktiviteten.          

Den 2 februari pratade vi om verken av den andra kända barnboksförfattaren, Agnia Barto. Hon skrev på sådant sätt att det är lätt att läsa, förstå och minnas hennes dikter. Snezjana läste dikterna från boken ”Vovka är en vänlig själ” som finns på biblioteket. Flera av dikterna, t.ex. ”Nallebjörn”, ”Liten tjur”, ”Liten hare”, ”Liten boll”, ”Flygplan”, känner barnen igen. De visade innehållet med hjälp av leksaker.   

Jag har läst dikten som kallas ”Januari”. Den är en rolig dikt. Efter dikten ”Gåsar gåsar” lekte vi olika lekar. Bilder av olika kattdjur och mjukleksaker visades. Barnen svarade på olika frågor.

Marsjak och Barto levde under samma tid och båda älskade barn. Under krigsåren gav Marsjak ekonomiskt stöd till barn som förlorat föräldrarna. A. Barto var värd för radioprogrammet ”Att hitta en människa” och hjälpte barn att hitta sina familjer. Namnen på de här författarna är kända i många länder och deras verk har översatts till många språk. 

På kommande möten ska vi fortsätta att presentera olika barnboksförfattare för barn. Den 20 februari kommer vi att läsa böcker och hålla aktiviteter om Kornej Cjukovskij. Dessutom kommer möten att äga rum på biblioteket den 19 mars och 16 april.   

Text Olga S.

Översättning Ekaterina V.

Den 23 januari hölls en konsert tillägnad Tatjanins dag och V.Vysotskijs födelsedag på ABF.  

Konserten bestod av två delar. I den första ljöd många av V. Vysotskijs sånger framförda av Dmitrij Anikeev, t.ex. ”Bergets eko”, ”Sång om en vän”, ”Avbruten flygning”, ”Ballad om kärlek”, ”Kinkiga hästar”, ”Höjd” m.m. Dessutom berättades mycket om Vysotskijs liv, verk och insats för konsten.    

V.Vysotskij var en stor skådespelare, poet, författare och sångare som sjöng sina egna sånger. Han levde ett lysande liv och lämnade mer än 700 sånger och dikter efter sig. Han spelade i mer än 20 filmer och många roller i olika teaterpjäser. På Tagankateaterns scen spelade han sin mest kända roll, Hamlet. För rollen som Zjeglov i filmen ”Mötesplatsen kan inte ändras” fick han statens pris (postum). Vladimir Vysotskij var känd inte bara i sitt hemland utan också utomlands.

Hans sånger var väldigt populära. Under sovjettiden lyssnade man på bandinspelningar, illegalt gjorda på hemkonserter. Hans dikter trycktes inofficiellt och ocensurerat och bara en dikt offentliggjordes under hans livstid. Men han var en stor favorit för många människor.

I den andra delen av konserten ljöd trubadurmusik. Bland annat sjöngs Bulat Okudzjavas sånger ”Om Vysotskij”, ”Hoppet”, ”Georgisk sång”, ”Bön”, ”Blå trådbuss”, Arkadij Severnijs sånger ”Stadskungs romans”, ”Ljusblå taxi”, ”Av någon anledning släcks cigaretten”, Alexander Sjevalovskijs sånger ”I våren är poppel i fjun”, ”Ögonblick är trevlig”, Oleg Mitjaevs ”Bakom polcirkeln” samt Alexander Rozenbaums ”Bostonvals” m.m. ”Nordlig dimma” och ”Min kära” sjöng hela publiken tillsammans med Dmitrij Anikeev.

Alla gäster tyckte om konserten och vara jätteglada att de kommit.

Efter konserten drack gästerna te och åt ryska piroger. Dmitrij Anikeev fortsatt att sjunga med gästerna.

Dessutom fyllde Asjot Aleksanjan denna dag år. Tatjana Anderson gratulerade honom, önskade honom hälsa och framgångar i livet. De andra gästerna applåderade högt och gick i gratulationen och önskningarna.   

Text Margo

Översättning Ekaterina V.

Den 20 december kom barn och deras föräldrar till ABF som dekorerats med snöflingor och girlander för att fira Nyår.

Glad musik ljöd, barnen dansade olika danser inklusive ringdanser med Snöflickan, kastade snöbollar med Fader Frost, reciterade dikter och sjöng sånger.

Till firandet kom Petrusjka, Matrjosjka, Antosjka och Medved’ (olika ryska sagofigurer) för att träffa barnen.

Alla 26 barn fick presenter från Fader Frost. Efter föreställningen satt barnen vid ett bord som föräldrarna hade dukat med sötsaker.

Vi tackar arrangör och ledare, Tamara Andersson, och andra deltagare för kalaset. 

 

Text Margo

Bild Dmytro H.

Översatt av Ekaterina V.

Den 25 december hölls nyårskalaset i serbiska föreningens lokal. Traditionellt ordnades knytkalas där bordet var dukat med många olika rätt. Det fanns traditionella ”Seledka pod sjuboj” (bokstavligen ”Sill under päls”) och Olivje, gurkor och svampar, fisk och kött, tunga och kaviar, pajer och bakad potatis. Högtidens atmosfär och mötet med vänner skapade jättebra stämning.

Under kvällen spelades en musikföreställning baserad på ”Morozko” sagan. Den var intressant och rolig. Skådespelarna hade fina kostymer, sjöng tjastusjkor och andra sånger. I slutet sjöng de med alla gäster ”S prazdnikom vas!” (”Lycklig högtid!”). Föreställningen hälsades med stora applåder.

Självklart hölls lotteri och alla gäster deltog i det, de som vann pris fick sjunga och dansa.

Det var också spännande att delta i kostymtävlingen. Alla tyckte om båda den fina katten, den listiga räven med kråkan, två pirater, två roliga clowner och den eleganta fransmannen med sin vackra dam. Det var mycket skratt och musik, många sånger och danser. De som var på kalaset (ungefär 50 gäster) kommer minnas kvällen länge.

Vi tackar arrangörerna och de som kom till festen.

Välkomna till våra evenemang nästa år!

Gott Nytt År kära vänner!

Text Margo

Bild Olga S.

Översatt av Ekateriva V.

Den 12 december hölls ett möte för barn. Mötets ämne var ”I väntan på Jul och Nyår”. Barnen fick lära sig om Jul och Nyårsfirandets historia och hur man firar de här högtiderna i olika länder inklusive Ryssland.

Först firade man nyår när våren kom, sen firade man, under 200 år, nyår den 1 september på grund av furst Ioann IIIs förordning. Det var Peter den store som befallde att ”julgranen borde prydas och barnen borde roas, rullas från bergen på släde” (citat) den 1 januari och från den tiden firar man nyår den 1 januari.

Julgranen är en symbol för mod, generositet och vänlighet därför är den en ovärderlig del av firandet. Nyår förknippas alltid med goda förhoppningar och stora förväntningar.

En del av önskningar uppfylles av Fader Frost (Ded Moroz) som har två assistenter en snöflicka (snegurotjka) och en snögubbe (snegovik) i Ryssland, Jultomten i Sverige, Befana i Italien, Santa Claus i England och Tyskland. De är jätteupptagna under jul och nyårsafton då de försöker att uppfylla alla barns önskningar. Vår Fader Frost är en stor gubbe som har en röd päls och filtstövlar på sig. Han har ett stort skägg, en vandringsstav i handen och en stor säck med presenter på ryggen. Han är 1000 år gammal och fyller år den 18 november. Han bor i de stora skogarna i Velikij Ustjug i Vologdaområdet. Många turister kommer dit på nyårsafton.  

Barnen deltog i en diskussion om informationen som de hade fått, tittade på bilder med dekorerade hus och gator i Norrköping och olika städer i Ryssland samt andra länder. Frågor om ämnet ställdes och ”Ja-Nej” spel hölls. Barnen och de vuxna spelade en liten teaterföreställning kallad ”Vart försvann vintern?”. Mötets deltagare prydde julgranen, dansade ringdanser och lekte, vilket är de traditionella aktiviteterna för det ryska nyårsfirandet. Barnen fick fina presenter från Druzjok Snegovitjok (Vän Snögubbe). Det var trevligt att se barnen i fina kläder, deras leende ansikten och den vackra klänningen på Zima (Vintern). Nyåret förklarade varför vinter inte kommit förrän så sent. Eftersom moderna barn inte vill ha presenter såsom skridskor och skidor längre utan tycker mer om att sitta bredvid datorn och spela datorspel blev Zima ledsen. Dessutom är hon, Snegovik (Snögubben) och Novij God (Nyåret) själva upptagna med att spela på sina Iphoner och surfplattor...         

Översatt av Ekaterina V.

I juli 2015 började en kurs i ryska för nybörjare på ABF.  Utbildningen genomförs på svenska två gånger i veckan. Läraren, Ekaterina, har ryska som modersmål. På lektionerna används varierande material som Ekaterina förbereder själv innan varje lektion. Fokus ligger på vokabulär som studenterna kan använda i det dagliga livet i en rysktalande miljö. Redan nu kan studenterna beskriva hur en dag i sina liv ser ut, berätta om sig själva, sina familjer och vänner.   

Text av Ekaterina V.

Den 3 oktober firade vår förening jubileum av den begåvade poeten S.A. Esenin, vars verk läsaren fortfarande njuter av mer än 100 år efter hans födelse. Många talanger kommer från den ryska obygden. Esenin föddes i byn Konstantinovo som ligger vid floden Oka. Esenin har många gånger beskrivit byn i sina verk.   

I hans verk finns det mycket kärlek till hemland och natur. Dessutom lästes på firandet hans dikter om kärlek till modern och andra kvinnor. Även hans prosa låter poetiskt. Dikten ”Storm” som Snezjanna återgav känslofullt.  

Firandets deltagare var aktiva i tävlingen ”Naturexperter” och försökte gissa rätt namn på olika sorters träder, svampar, bär osv, samt svarade på frågor om poetens verksamhet. Till firandet hade valts en mysig plats i skogen. På en skärm visades byn där poeten föddes, poetens hus som är ett museum nu, naturen som inspirerat honom till verket samt poetens porträtt och monument över honom. Från materialet skapat av arrangörerna kunde man få veta mer om poetens liv och verksamhet och känna hur vacker hans stil är och hur begåvad han var.

Föreningen PRIVET kommer att fortsätta göra insatser under litteraturåret på träffar med barn på biblioteket och litteraturkvällar.

Text Olga S.

Översatt av Ekaterina V.

I år firade Kulturnatten, en kulturfestival i Norrköping, 30 år. Programmet var som vanligt fyllt med många intressanta evenemang. I olika platser av staden visades utställningar, uppvisningar, musik-, kör- och dansföreställningar i olika stilar och från olika länder. Man kunde höra modern rock, pop, gammaldags blues, tango, vals och folkmusik, titta på filmer och teatersförestelningar samt lyssna på vetenskapliga och historiska föreläsningar.   

Alla kunde hitta någonting efter sina intressen. Jag följde med på en guidad tur genom staden, lyssnade på en svensk seniorkör och klassisk musik. 

Många av oss känner till symfoniorkestern. De spelade härlig musik till baletten ”Karmen”. Nästan en timme njöt publiken av den berömda musiken.  

Vi känner alla förstås vår landsman David Tigranov som är både en violinist och en begåvande kompositör. Han spelade två konserter. Jag lyckades besöka en av dem.

På ett litet antikvariat spelade David 10 verk för violin och piano. Konserten började med Rimskij-Korsakovs sonat. Dessutom spelades verk av Armas Järnefeld, Fritz Kreisler, Johan Svensson och John Williams. Publiken lyssnade på ”Picikato” från baletten ”Silvia”, ”Öm kärlek”, zigenarmusik ”Två gitarrer”, uppeldande ”Tjardasj” och melodisk ”Finsk Vals”. Det kändes som jag hade varit på en av de stora konserthallen i Moskva eller St. Petersburg. Jag tror att de som besökt hans konserter i kyrkan också kommer att ha hans musik i sina hjärtan länge.      

Rysk musik kunde man höra på många ställen. Det var trevligt att höra vår ”Katjusja” framfört av serbiska musiker.

Vår kör ”Matrjosjki” uppträdde två gånger. Den första föreställningen hölls på kafé Solsidan. Det var trevligt att se stor publik och bekanta ansikte från våra landsmän som nynnade och stödde oss med leende och applåder. Lysande kostymer, ovanliga instrument och entusiastiskt framförande väcker alltid intresse. Vi har fått många positiva kommentarer efter konserterna. Vår publik brukar tycka om björnen och kon som kommer till scenen när vi sjunger ”Kalinka”. De uppskattades den här gången också.

Vi tycker om att uppträda med orkestern Bråviken Balalajkor. De är intresserade av ryska folkvisor och folkmusik och överraskar alltid med sitt kunnande och sin kunskap att återge den ryska karaktären. På kulturnatten i år spelade de fem nya verk. Det fanns som vanligt så många lyssnare att det knappt fanns utrymme för alla i salen på Konstforum. Konserten pågick i ungefär en timme och i slutet var det trevligt att få uppskattning.

Även efter midnatt fortsatte festivalen. Staden var livlig och glad. Från alla riktningar kunde man höra musik och visor. Det fanns plats för alla, proffs och amatörer, ungar och seniorer. Jag var glad att det bland alla röster och ljud kunde höras ryska visor och internationella klassiska verk.  

Text av Olga S.

Översatt av Ekaterina V.

2015 är ett litteraturår i Ryssland. För att öka intresset för bokläsning ordnas i många ryska städer bokmarknader, jubileumsfester, tävlingar bland läsare, litteratursfestivaler och möten med författare, poeter samt andra personer verksamma inom litteratur och konst.     

Vår förening vill också göra en insats och ordnar två litteraturkvällar. I oktober håller vi en kväll tillägnad Esenin och i november en teaterföreställning byggd på Pusjkins verk.

Träffarna med barn på biblioteket är också tillägnade litteraturåret. Den 19 september hölls föredrag om Esenin. Barnen fick veta om livet av den begåvade poeten, vars verk vi fortfarande njuter av 120 år efter hans födelse. Hans verk är fyllda med kärlek till hemland och natur. Barnen fick chans att känna det när de läste verken själva eller lyssnade på föräldrarnas läsning. På bilderna såg de Konstantinovo, byn där poeten födds, poetens hus som är ett museum nu, naturen som inspirerat honom till verket samt poetens porträtt och monument över honom.     

Dessutom ordnades utställning med ryska barnböcker, rysk grammatik för nybörjare, lästävlingar och tävlingar för naturintresserade. Barnen gjorde bokmärken och lärde sig hur man använder dem. De fick böcker för att läsa hemma, innehållet kommer de återberätta på ett föredrag för vetgiriga läsare som ska hållas på nästa lektion i oktober. Dessutom planeras en lektion om humoristiska barnförfattare och sagokaraktärskarneval i november och december. 

Text Olga S.

Översatt av Ekaterina V.

I lördags, den 5 september 2015, hölls den första repetitionen av Matrjosjkakören efter sommarlovet. Alla deltagare var jätteglada över mötet och körledarens, T. Anderssons, besked att Matrjosjka kommer att sjunga på Kulturnatten, den 26 september. 

På repetitionen fanns det två gäster, Elena Kolesnikova och Dmitrij Anikeev, representanter för Sadko, ett folkviseband från den belgiska staden Stekene. Först sjöng Dmitrij några visor, ackompanjerad med gitarr, sedan tog han ett dragspel och tillsammans med Asjot Aleksanjan började han ackompanjera till kören. Dmitrij har en stor repertoar av ryska folkvisor, bardvisor, chansons, kristna sånger och romantiska visor. Alla blev intresserade av vilka visor som Sadko sjunger och var de uppträder. 

Traditionellt samlades vi den 12 juni, på Rysslands nationaldag ute i naturen i Vrinnevi parken. Det var den första varma dagen på sommaren, därför firade vi i skuggan av träd. Eftersom några av oss är invandrare från före detta Sovjetunionen, höll vi en tipspromenad med frågor om Rysslands geografi, historia och kultur. Det var svårt att bedöma vem som var vinnare, så vi ordnade en tävling till med frågor om Guldringens städers historia. 

Vi grillade förstås. Medan maten lagades, höll vi roliga tävlingar och läste roliga berättelser om Ryssland och ryska människor. Sedan åt vi middag, pratade med varandra och lekte med barnen.  

 

Text och foto Tatiana A.

Översatt av Ekaterina V.

Firandet av 70-årsdagen av Andra världskrigets slut hölls på ABF med 80 människor som är intresserade av händelserna under det Stora fosterländska kriget. Där samlades inte bara människor från nästan alla republikerna i det forna Sovjetunionen utan också från Storbritannien, USA och Serbien. Språkcirkelns studenter som också är intresserade av Ryssland kom till kyrkan för att lyssna på föreläsningen om Ryssland och till ABF att fira segerdagen.

Scenerna om signalister, sjömän, flygare och sjukvårdare och sorgen av en mor som förlorade sin son, var intressanta för auditoriet. Med hjälp av sånger ”Синий платочек” (Blå duk), ”Kaтюша” (ryskt tjejnamn), ” В землянке” (I jordkojan) och dikt ”Я тебя буду очень ждать” (Jag kommer att vänta på dig) av E. Asadov visades storheten av den kärlek som förde ihop människor under kriget och nu gör dem finare och trevligare. Dessutom uppträdde barn och en musikgrupp från Ödeshög.

Barnen och vuxna tände minnesljus och deltog i en tyst minut, reciterade dikter och sjöng ”Солнечный круг” (Solcirkel) med kören Matrjosjka. Dessutom lyssnade vi på militära sånger och en amatörsång tillägnad till släktingar som är krigsveteraner.

Det var trevligt att höra positiva bedömningar av gästerna: ”Ni växer med er konst”. Sången ”Спасибо, ребята” (Tack till er, killar) av G. Leps åtföljd med ett videoklipp har gjort djupt intryck på alla. En av de svenska gästerna sa: ”Jag vill ha den i min samling”. ”Klippen om hjältestäderna och marskalkar var begripliga och intressanta” – sa en annan gäst. ”Det är så roligt att barnen uppträder med vuxna” – sa en tredje.    

 

”Vilket bra och logiskt byggt uppträdande! I några delar ville jag även gråta”. ”Vi kan inte göra något så menande och stort”. ”Tack att ni bjöd in mig. Jag kunde minnas mina släktingar som dog i kriget”. ”Hur kunde ni samla vuxna, unga och barn i en grupp?”. ”Allt har gjorts professionellt!”. ”Tack för att ni föreslog att leda föreställningen”, ”Serbien och Ryssland är tillsammans”, ”Jag bugar till er för ert arbete”. Alla dessa bedömningar gör oss nöjda. Vi är glada att berätta historier om de oförglömliga dagarna. Segerparad med deltagare från olika länder visade att Ryssland inte är ensamt!      

Text Olga S.

Foto Roman F.

Översatt av Ekaterina V.